Vad betyder egentligen personlig integritet? Del 4: Ett ekonomiskt perspektiv

Av Christine Storr (Kirchberger)

I dagens informationssamhälle har data och information ett stort ekonomiskt värde. Företag och organisationer producerar, hanterar och lagrar stora mängder av data dagligen och IT har inte bara bidragit till en samhällsutveckling, utan även till effektiviseringar i affärsvärlden.

Trenden att nyttja data på ett bättre sätt har mötts av individernas ökade användning av teknik och därmed en ökad produktion av data genom människors dagliga aktiviteter. Läsa nyheter via nätet, köpa produkter och tjänster online, publicera foton från resor och gilla vänners kommentarer i sociala medier tillhör många människors liv idag. Dessa aktiviteter lämnar dock givetvis digitala spår och skapar statistik och data som kan bidra till förbättrad marknadsföring och skräddarsydda reklamkampanjer för de som får ta del av den. Samtidigt som skräddarsydd reklam kan utgöra fördelar för konsumenter, har det därför även ansetts vara framtiden för marknadsföring och konsumentmarknaden i stort enligt den så kallade ‘long tail‘ teorin.

Ekonomiskt värde

Trots att det saknas exakta uppskattningar av hur mycket personuppgifter är värda i dagens ekonomi, finns det en konsensus att de har ett stort ekonomiskt värde. Redan 2009 menade Meglena Kuneva, tidigare EU Komissionär för Konsumentpolitik:

Personal data is the new oil of the internet and the new currency of the digital world.

Personuppgifter anses ofta vara en kommersiell tillgång i en organisation. Enligt en ENISA studie 2011 (sid 26-27) betraktade 47 % av de intervjuade tjänsteleverantörerna att personuppgifter var en tillgång i företaget och 48 % avslöjade att de delade data med tredje part. Olika tjänster erbjuder i dag verktyg som uppskattar hur mycket personuppgifter är värda, t.ex. AVG PrivacyFix.

Som forskningsområde omfattar ‘economics of privacy’ såväl ekonomi, som juridik och datavetenskap. Den undersöker avvägningar i samband med lönsamhet (cost-benefit) när individer delar med sig av personuppgifter i olika transaktioner. Även frågeställning i samband med konkurrensfördelar av personuppgiftsskydd analyseras.

Ett juridiskt och/eller tekniskt svar 

Ett juridiskt svar på det ökade ekonomiska intresset av personuppgifter och nya affärsmetoder som beteendestyrd annonsering (behavioural advertising) och spårning (web and location tracking) är just dataskyddsreformen. Målet är att öka konsumenternas tillit till marknadens hantering av personuppgifter. Utan tillit kan företagen inte lyckas, enligt Viviane Reding; någonting som även EU:s Digitala Agenda nämnde redan 2010.

PET (privacy enhancing technology) och andra tekniska verktyg för privacy by design kan också vara en lösning för att uppnå en balans mellan företagens och individernas intressen. Från ett ekonomiskt perspektiv uppstår frågan om inte dataskydd kan utgöra en konkurrensfördel istället för att leda till minskade intäkter.

En lösning kommer nog innebära ett samspel mellan juridiken, marknaden och teknologin för att uppnå bäst resultat. Det återstår dock att se hur och när en sådan lösning är möjlig.

Lästips

Nicola Jentzsch et.al., Study on monetising privacy -An economic model for pricing personal information, ENISA study, 2012

Alessandro Acquisti, The Economics of Personal Data and the Economics of Privacy, The Economics of Personal Data and Privacy: 30 Years after the OECD Privacy Guidelines, Background Paper #3, OECD, Working Party for Information Security and Privacy (WPISP) & Working Party on the Information Economy (WPIE), 2010, pdf

Richard A. Posner, An Economic Theory of Privacy, AEI Journal on Government and Society Regulation, May/June 1978, sid 19, pdf