”Internet of things” – sakernas internet
Det är mycket snack om ”Internet of things”, sakernas internet just nu – men vad betyder det egentligen?
Säkert är vi många som fortfarande imponeras över hur elektronik kan styras med enkla knapptryck, fjärrkontroller och appar. Dörrlås öppnas med elektroniska nycklar, lampor tänds och släcks med fjärrkontroll och till och med kaffebryggaren kan numera sättas igång direkt från sängen.
Nu står vi inför en framtid där vi inte bara kommer att kunna styra våra tekniska prylar i större utsträckning, våra prylar kommer också att kunna styra varandra.
Internet of things är begreppet som används för att beskriva detta futuristiska fenomen där kylskåpet meddelar dig via mobilen när mjölken är slut, surfplattan tar hjälp av din dator vid resurskrävande databehandlingar och kaffebryggaren sätts igång automatiskt när mobilens väckningsalarm går igång eller varför inte när din jobbdator känner av att dina tangentklick avtar i tempo(?) Möjligheterna och fördelarna för såväl privat bekvämlighet som industriell produktion tycks vara oändliga. Som så många andra tekniska innovationer och förändringar i den digitala världen innebär dock möjligheterna med Internet of things också en rad utmaningar, inte minst ur ett integritetsskyddsperspektiv.
Internet of things är ett ämne som vi sannolikt kommer att få anledning att återkomma till här på bloggen. Att vi väljer att snudda lite vid ämnet just den här veckan beror på att Artikel 29-gruppen i måndags publicerade ett utlåtande om just Internet of things, naturligt nog på temat integritets- och dataskydd.
Yttrandet avser att uppmärksamma de integritets- och dataskyddsutmaningar som Internet of things medför och föreslå rekommendationer för hur utmaningarna kan hanteras. Artikel 29-gruppen nämner särskilt att Internet of things aktualiserar integritets- och dataskyddsutmaningar när det gäller:
- individens bristande kontroll över sina personuppgifter
- hur individen ska kunna få information om och samtycka till personuppgiftsbehandlingen
- möjligheterna att vidarebehandla insamlade uppgifter för nya ändamål
- de utökade möjligheterna till kartläggning och beteendeanalys av individer
- svårigheten att i alla lägen garantera individens anonymitet
- hur säkerheten ska kunna garanteras
Med yttrandet avser Artikel 29-gruppen även att ge praktiska rekommendationer till sådana aktörer på marknaden som på olika sätt deltar i utvecklingen av Internet of things, exempelvis program- och hårdvaruutvecklare. Rekommendationerna är tänkta att underlätta för utvecklarna genom att uppmärksamma dem på hur de kan ta hänsyn till EU:s dataskyddsregler redan vid utvecklingen av den nya tekniken.
Artikel 29-gruppens yttrande kan läsas i sin helhet här – en sammanfattning av yttrandet ges i ett pressmeddelande som finns tillgängligt här.
Precis som Artikel 29-gruppen kommer givetvis även vi på Delphi Data Protection Blogg att fortsätta att övervaka utvecklingen av Internet of things.