EU-kommissionen föreslår nya skadeståndsregler för artificiell intelligens och uppdaterade regler om produktansvar

Den 28 september 2022 föreslog EU-kommissionen ett direktiv innehållande skadeståndsregler för skador orsakade av system och produkter som innefattar artificiell intelligens (”AI-ansvarsdirektivet”). Direktivet är ett av två förslag på temat, där Kommissionen vid sidan av AI-ansvarsdirektivet igår också föreslog ändringar i det nu gällande produktansvarsdirektivet. Förslagen är avsedda att komplettera varandra, och är en del i EU:s arbete för att minimera riskerna med framväxande teknologier. Syftet från EU:s sida är att främja framförallt konsumenternas rättigheter och tillverkarnas innovationer av säkra produkter och system. Nedan följer en översiktlig sammanfattning av EU-kommissionens förslag.

Förslaget till AI-ansvarsdirektiv

Det föreslagna AI-ansvarsdirektivet är avsett att tillämpas vid sidan av den redan föreslagna AI-förordningen, som vi tidigare skrivit om här på bloggen. Eftersom AI-ansvarsdirektivet är just ett EU-direktiv, kommer det, till skillnad från AI-förordningen, behöva implementeras i svensk lag för att äga tillämpning.

I AI-ansvarsdirektivet finns särskilda skadeståndsregler vilka är avsedda att tillämpas när ett system baserat på artificiell intelligens varit involverat i ett förlopp som lett till en skada. Bakgrunden är enligt Kommissionen att de vanliga rättsliga principerna om ansvar i skadeståndsrätten, vilka i de flesta fall förutsätter att skadegöraren varit oaktsam på något sätt, inte är lämpliga när ett system baserat på artificiell intelligens varit involverat i ett skadeförlopp. Som ett exempel förutsätter vår nuvarande skadeståndslag som huvudregel att skadegöraren agerat oaktsamt, dvs. lite förenklat att personen varit vårdslös eller slarvig på något sätt. Därtill krävs att det föreligger ett orsakssamband mellan det oaktsamma agerandet och den orsakade skadan (s.k. kausalitet). Det i sin tur innebär att skadegöraren i vart fall borde kunna ha förutsett eller insett att det fanns en risk att skadan skulle kunna orsakas av agerandet, för att på så sätt kunna undvika skadan.

En stor och betydande del av EU:s förslag är den del av direktivet som innefattar en kausalitetspresumtion. Detta innebär, något förenklat, att ett orsakssamband förutsätts föreligga i de flesta fall när en skada uppstått och det finns en rimlig sannolikhet att skadan orsakats av ett system eller en produkt som tillämpar artificiell intelligens. Bevisning av orsakssamband mellan skadegörarens handling och den skadelidandes skada är en av de större bevisfrågorna för den skadelidande i vanliga skadeståndsmål. Förslaget skulle därmed innebära en omkastning av bevisbördan eller i vart fall en betydande bevislättnad för den skadelidande, såtillvida att det istället är skadegöraren som i större utsträckning behöver föra bevisning mot orsakssambandet. Det är svårt att i dagsläget bedöma vilken påverkan detta får på de nuvarande skadeståndsreglerna.

Därtill föreslås också en möjlighet för skadelidande att, med hjälp av domstol, få del av bevisning från tillverkare och användare av artificiell intelligens. Detta ska gälla när ett s.k. högrisksystem baserat på artificiell intelligens har varit involverat i ett skadeförlopp. Med högrisksystem avses sådana system som enligt den föreslagna AI-förordningen medför en hög risk för fysiska personers hälsa och säkerhet eller grundläggande rättigheter. Det är svårt att i dagsläget gissa hur förslaget kan komma att hanteras av den svenska lagstiftaren, men gissningsvis bör förslaget i vart fall ha betydelse för de regler som Sverige har om bl.a. edition i rättegångsbalken. Det återstår dock att se om förslaget blir verklighet och hur det i sådana fall hanteras av lagstiftaren.

Ändringar i produktansvarsdirektivet

Det nuvarande produktansvarsdirektivet innehåller regler om tillverkares ansvar för säkerhetsbrister i produkter i allmänhet, och ligger till grund för den svenska produktansvarslagen (1992:18). Produktansvarsdirektivet gäller primärt tillverkares ansvar gentemot fysiska personer och deras saker, dvs. som huvudregel inte för skador som orsakas en annan näringsidkare. Enligt vår nuvarande svenska lagstiftning råder strikt ansvar för tillverkare av produkter som orsakat person- eller sakskada och som visat sig innehålla säkerhetsbrister. Med strikt ansvar avses i denna kontext att en tillverkare av en produkt är ansvarig för person- och sakskador som orsakas av säkerhetsbristerna i produkten oaktat om tillverkaren varit oaktsam eller inte.

Det nuvarande direktivet och den tillhörande lagstiftningen är dock något daterad, och enligt Kommissionen, inte anpassat till den digitala och cirkulära ekonomin. Därför föreslår EU-kommissionen en rad moderniseringar av produktansvarsdirektivet, i syfte att komplettera AI-ansvarsdirektivet. Avsikten är att täcka in exempelvis skador som orsakas av robotar, smarta hemprodukter och andra system som baseras på artificiell intelligens, och tydliggöra att dessa omfattas av direktivets bestämmelser.

I det nu gällande direktivet är de ersättningsgilla skadorna i huvudsak person- och sakskador. Andra typer av skador omfattas således inte av det strikta ansvaret. Det nya förslaget innebär dock att de ersättningsgilla skadorna utvidgas till att även omfatta förluster av data. Informationssäkerheten i produkterna och systemen blir därmed central. För tillverkare och tillhandahållare av dataintensiv teknik såsom smarta hemprodukter och system baserade på artificiell intelligens kan detta givetvis uppfattas som långtgående, eftersom dataförluster per se inte tidigare omfattats av något strikt ansvar.

Därtill tydliggörs i förslaget bl.a. att en produkt inte ska ses som felaktig bara på grund av den omständigheten att en uppdatering eller ny version släppts av produkten. Det klargörs också att interventioner från tillverkaren (exempelvis genom uppgradering av en befintlig produkt), omfattas av tillverkarens ansvar. En säkerhetsbrist som uppstår genom en uppdatering av produkten, omfattas således av tillverkarens ansvar. Tidigare har detta enligt EU-kommissionen inte varit tydligt utifrån direktivet.

Förändringarna i produktansvarsdirektivet kommer således också ha betydelse för möjligheterna att erhålla skadestånd från en tillverkare eller distributör av ett system som baseras på artificiell intelligens.

***

Advokatfirman Delphi följer givetvis utvecklingen med spänning och kommer att återkomma med fördjupande analyser på området. Om du är nyfiken och vill läsa mer om de båda förslagen, finns mer information i Kommissionens pressmeddelande. Om du gillar artificiell intelligens har vi tidigare skrivit flera blogginlägg på temat. Du hittar blogginläggen om artificiell intelligens här.