En uppdatering i ämnet ”rätten att bli bortglömd”
Liksom begreppet ”Internet of things” som vi skrev om förra veckan, är ”the right to be forgotten” – eller ”rätten att bli bortglömd” – ett begrepp som dyker upp mer och mer i dataskyddssammanhang.
Som du kanske minns är rätten att bli bortglömd ett ämne som vi tidigare skrivit om här på bloggen. I januari skrev Christine om vad denna rätt innebär och hur den är tänkt att regleras enligt EU-kommissionens förslag till dataskyddsförordning. I februari följdes det inlägget upp med ett inlägg om vilka utmaningar som rätten att bli bortglömd, såsom den regleras i Kommissionens förslag, kan medföra. Rätten att bli bortglömd var även ett huvudtema i Costeja-domen som vi skrev om i juni, men då utifrån hur denna rätt tar sig uttryck enligt dagens regler (dvs. individens rätt till rättelse, radering och blockering m.m. enligt Art 12 i dataskyddsdirektivet). I Costeja-domen uttrycker EU-domstolen att en EU-medborgare har rätt att begära att sökmotorer ska ta bort sökresultat som rör medborgaren från en träfflista vid en sökning på dennes namn. Detta förutsätter dock att sökträffen innehåller information om medborgaren som är felaktig, bristfällig, irrelevant eller överdriven. Skyldigheten att ta bort de aktuella länkarna förutsätter i korthet även att medborgarens integritetsintresse i det enskilda fallet väger över allmänhetens intresse av att få ta del av informationen.
Rätten att glömmas bort har rönt stor uppmärksamhet och givit upphov till en hel del diskussion de senaste månaderna. Kanske har dock inte debatten alla gånger baserats på en grundlig förståelse för vad denna rätt innebär egentligen. Efter Costeja-domen gav Kommissionen ut ett faktablad om vad rätten att bli bortglömd enligt Costeja-domen innebär. Kommissionen tycks dock inte anse att informationen i det faktabladet i tillräcklig grad upplyser allmänheten om vad som faktiskt gäller eftersom den nu givit ut ett nytt faktablad som bemöter just ett antal ”myter” om rätten att bli bortglömd.
Samtidigt har Artikel 29-gruppen meddelat att man under hösten kommer att ta fram gemensamma riktlinjer för hur sökmotorer och dataskyddsmyndigheter ska hantera rätten att bli bortglömd i praktiken. Det framgår dock inte exakt när riktlinjerna kommer att offentliggöras.
Det kan nämnas att Google, kort efter Costeja-domen, lanserade ett webbformulär där EU-medborgare kan ansöka om att vissa sökträffar ska tas bort från resultatlistan vid sökning på deras namn. Under de första 24 timmarna från lansering inkom hela 12 000 ansökningar och under juni månad inkom ca 1 000 ansökningar per dag.
Debatten om rätten att bli bortglömd kommer med all säkerhet att fortsätta – både i ljuset av Costeja-domen, som bygger på vår nuvarande dataskyddslagstiftning – och i ljuset av den pågående debatten om hur rätten att bli bortglömd ska regleras i den kommande personuppgiftsförordningen. Vi på Delphi Data Protection Blog kommer få anledning att återkomma till denna intressanta fråga i en inte alltför avlägsen framtid.
Kommissionens faktablad om myterna kring rätten att bli bortglömd kan läsas i sin helhet här.
Kommissionens tidigare faktablad om rätten att bli glömd i ljuset av Costeja-domen kan läsas här.
Artikel 29-gruppens pressmeddelande (från den 18 september) med tillkännagivande att man snart kommer att utge riktlinjer kring hur rätten att bli bortglömd ska tillämpas i praktiken kan läsas här.