Gör som Norge och och inför öppna utsläppsdata

Läs artikeln i Aktuell Hållbarhet här.

En ökad tillgänglighet på utsläppsdata gör det lättare både för företag som lever upp till kraven att kommunicera god miljöprestanda och för företag som inte gör det att få kontakt med relevanta miljöteknikföretag som har lösningarna de behöver. Så vad väntar vi på, undrar Martin Ragnar på Axolot Solutions AB, Erica Nobel på Delphi advokater och Mats Borgersen som är projektrådgivare i Norge.

Företag och verksamheter ska så klart göra rätt för sig – ha koll på ekonomin och följa lagar och regler i allmänhet. Miljöfrågornas betydelse har vuxit stadigt sedan 1960-talet och spänner i dag över ett brett fält från miljöskadliga utsläpp till klimatpåverkande utsläpp. Driver man en verksamhet med större påverkan på miljön regleras verksamheten utifrån specifika tillstånd för hur denna påverkan får se ut. Grunden i allt detta är bland annat EU:s regelverk om att den bästa tillgängliga tekniken (BAT) ska användas av industrin.

Vilka krav en enskild industri har att leva upp till är så klart en offentlig uppgift på samma sätt som de uppgifter industrin i sin tur rapporterar in till sin tillsynsmyndighet. Men att på ett snabbt och enkelt sätt bilda sig en uppfattning om tillstånden, villkoren och efterlevnaden är väldigt komplicerat i Sverige. Även om totala utsläpp redovisas för flera parametrar på Naturvårdsverkets hemsida Utsläpp i siffror, saknas helt information om till exempel vilka tillstånd och villkor som gäller för verksamheterna.

The European Pollutant Release and Transfer Register, E-PRTR, är en elektronisk databas tillgänglig för allmänheten. Den innehåller central miljöinformation från miljöfarliga verksamheter i Europa. Den norska statliga miljömyndigheten Miljødirektoratet har mot bakgrund av E-PRTR funnit ett lättillgängligt sätt att enkelt kommunicera tillstånd, villkor och efterlevnad. Alla utsläpp från företag som är redovisningsskyldiga finns samlade i databasen www.norskeutslipp.no. Totalt 19 olika parametrar redovisas där årligen från 1995 och framåt.

”För den som vill kolla upp miljöprestanda finns därmed ett enkelt sätt att få reda på vem som tar frågorna på allvar och vem som slirar på gaspedalen.”

Databasen är uppbyggd så att man antingen kan titta på en enskild verksamhet eller också titta på kumulativa data för Norge som helhet. I skrivande stund finns 1445 verksamheter listade i databasen. I databasen finns även tillgång till såväl gällande tillstånd som villkor och tillsynsrapporter för de olika verksamheterna. För den som vill kolla upp miljöprestanda finns därmed ett enkelt sätt att få reda på vem som tar frågorna på allvar och vem som slirar på gaspedalen. Inom andra områden kan det vara skillnaden mellan affär och utebliven affär – ett utomordentligt gott incitament för företagen att öka takten i sitt eget miljöarbete. Databasen ger också företag verksamma inom miljöteknikområdet en utmärkt ingång till ett samtal om vad man kan hjälpa ett företag med för varor och tjänster.

”Databasen ger också företag verksamma inom miljöteknikområdet en utmärkt ingång till ett samtal om vad man kan hjälpa ett företag med för varor och tjänster.”

I sammanhanget kan det nämnas att det pågår ett arbete inom EU för att tillgängliggöra miljöinformation. Det ovan adresserade problemet har därvid lyfts av flera aktörer. I stället för att avvakta den eventuella effekten av det pågående arbetet inom EU finns det all anledning för Sverige att snarast ta efter Norge på detta område med lättillgängliga offentliga data kring utsläpp på miljö- och klimatområdet. Det är så klart fullt möjligt att då också göra något ännu bättre än Norge – kanske genom att också grafiskt presentera de facto-utsläppen i samma graf som gällande tillstånd vid varje tidpunkt presenteras. Det finns bara vinnare med en ökad tillgänglighet på utsläppsdata och ökad transparens: Företag som lever upp till kraven får lättare att kommunicera god prestanda, slirande företag blir lättare att granska och kan i sin tur också snabbare och enklare få kontakt med relevanta miljöteknikföretag som har nycklarna till bättre miljöprestanda. Miljön är den självklara vinnaren. Så vad väntar vi på?