Arbete på löpande räkning – hur visas självkostnaderna?
Artikeln publicerades i Byggfakta, 18 maj 2021.
De vanligast förekommande ersättningsformerna för entreprenader är fast pris eller löpande räkning enligt självkostnadsprincipen. Även i entreprenader på fast pris är det vanligt förekommande att ÄTA-arbeten ersätts på löpande räkning när parterna inte har kommit överens om särskilda debiteringsnormer.
Löpande räkning utgår från entreprenörens självkostnad för att utföra arbetet. Detta kan låta enkelt men medför i praktiken ett antal tillämpningsproblem.
Inom offentlig sektor har på senare tid ökade krav ställts på uppföljning av upphandlade tjänster, däribland entreprenadarbeten. Detta har också lett till att i större utsträckning än tidigare krav framställs från upphandlade myndigheter avseende redogörelser och underlag från entreprenörerna både vid entreprenader som i sin helhet utförs på löpande räkning och avseende ÄTA-krav på löpande räkning.
Beställaren har enligt AB-avtalen rätt att granska samtliga originalverifikationer i den mån de avser utlägg för t ex varor och arbetskraft. I dagens samhälle med digitala fakturor, EDI-inköp mm kan man fråga sig vad en rätt att granska originalverifikationer egentligen innebär. Det skulle kunna tolkas som en rätt att ta del av kopior av fakturor som intagits i entreprenörens bokföring, vilket även i sådant fall bör medföra att beställaren då ska kunna se vilket projekt den aktuella kostnaden har kopplats till.
Rätten att granska originalverifikationer ställer högre krav på entreprenören att kostnads-föra sina utlägg på rätt projekt respektive på rätt ÄTA, något som traditionellt har medfört problem för de flesta entreprenörer, särskilt avseende i entreprenaderna vanligt förekommande varor och förbrukningsmaterial. I och med digitaliseringsvågen finns det nu ökade möjligheter att direkt i samband med inköp ange vilket/vilka projekt som de inköpta varorna avser. Värre är sannolikt att lokalisera utfört arbete till rätt projekt då delar av arbetet kan utföras till fast pris och delar på löpande räkning, trots att det även avseende detta har tagits fram produkter på marknaden i syfte att man genom en app i mobiltelefonen ska kunna koppla material och arbete till rätt projekt. Med tanke på hur många som i dagens samhälle är involverade i ett bygge kommer dessa frågor sannolikt även framöver skapa problem att få fram tillräckligt underlag när tvister uppkommer rörande framställda krav på ersättning.
Det uppkommer vidare problem när entreprenören använder sig av varor på eget lager. Vad är i sådant fall entreprenörens självkostnad? Ska entreprenören redogöra för samtliga sina inköp under en viss period och räkna ut ett snittpris på dessa inköp eller räcker det med att visa pris vid det senaste inköpet eller priser i en prislista från entreprenörens huvudsakliga leverantör? Detta kommer nog att få bedömas från fall till fall, men entreprenören bör tänka ut en strategi för hur man ska tackla dessa frågor.
En annan fråga som kan leda till oenighet är hur man ska hantera rabatter och bonusar som entreprenören har hos sina leverantörer. Uppvisande av ett kvitto för inköp speglar inte alltid den faktiska kostnaden som entreprenören har för inköpet av varan. I AB 04 kap 6 § 10, punkt 2 anges att andra rabatter än årsomsättningsrabatter direkt ska räknas beställaren till godo. Beträffande årsomsättningsrabatter ska dessa räknas beställaren till godo när man beräknar kostnaden för overhead i den mån parterna inte har kommit överens om entreprenörsarvode i form av ett fast påslag i procent på övriga kostnader. Detta kan leda till att det blir mer fördelaktigt för entreprenören att inte få rabatt vid de enskilda inköpen som denne behöver tillgodoräkna kunden utan istället få bonusar vid årets slut.
För att belysa några av dessa problem publicerades i februari 2021 en ny vägledning avseende ersättning på löpande räkning av Byggherrarna. Vägledningen tar upp ett antal frågor som brukar bli föremål för olika uppfattningar från byggherre- och entreprenörshåll med målsättning att förtydliga vad som redan följer av AB 04 och ABT 06. I vägledningen redogörs för vad som ingår respektive inte ingår i de olika posterna, vilka kostnader som är ersättningsgilla och vilka gråzoner som förekommer. Måhända ska detta ses som ett utspel med anledning av den pågående AB-revideringen.
Vi ser med spänning fram till dess att de nya revideringarna av AB-avtalen presenteras och hoppas att dessa kommer innehålla klargörande bestämmelser rörande ovan nämnda frågor.