Förslag på nya miljöstraff

Miljöstraffberedningens betänkande presenterades den 24 februari 2025. Miljöstraffberedningen presenterade förslag på bland annat en ny miljöstrafflag, effektivare myndighetssamverkan för bekämpning av miljöbrott, skärpt lämplighetsprövning av miljöfarlig verksamhet samt höjd miniminivå på miljösanktionsavgifter. Förslagen förväntas reformera miljöstraffsystemet och syftar till att skapa ett mer robust och effektivt system för att hantera miljöbrott, vilket förväntas leda till bättre efterlevnad och skydd av miljön.

Föreslagna förändringar

Sanktionsväxling – tillsynsmyndigheterna ska kunna utfärda miljösanktionsavgifter

Som systemet ser ut i dagsläget leder en anmälan från tillsynsmyndigheten inte alltid till en påföljd – det är endast en tredjedel av anmälningarna som gör det. När en tillsynsmyndighet anmäler ett miljöbrott till polisen och den sedermera skrivs av så försvinner anmälan utan någon påföljd trots att en överträdelse förelegat, men inte nått upp till kraven för lagföring. Miljöstraffberedningen föreslår att i de fall där Åklagarmyndigheten skriver av ett ärende ska den anmälande tillsynsmyndigheten underrättas om avskrivningen. På så sätt kan tillsynsmyndigheten besluta om eventuell miljösanktionsavgift. Med det här angreppssättet menar Miljöstraffberedningen att de ärenden som nu försvinner vid avskrivning kommer att fångas upp.

Miljösanktionsavgifterna kommer att omfatta mindre allvarliga överträdelser samtidigt som allvarligare överträdelser av samma regel kommer att leda till straff. Det är en sanktionsväxling på så sätt att man växlar över förvaltningsrättsliga överträdelser som beläggs med miljösanktionsavgifter i de fall där det inte finns rekvisit om skada. Syftet är att alla överträdelser ska sanktioneras genom antingen miljösanktionsavgift eller, i förlängningen, genom straff. Fördelningen mellan miljösanktionsavgifter och straff kommer från EU som kräver sanktion för förvaltningsrättsliga överträdelser och straff för allvarliga brott.

Förslagen innehåller spärrar så att dubbelbestraffningsförbudet upprätthålls, det går alltså inte att både få en miljösanktionsavgift och ett straff för samma överträdelse. Exempel som lyfts fram för att illustrera detta är när en verksamhetsutövare inte söker tillstånd eller bryter mot villkor och detta leder till fara för skada eller skada, så ska ett straff aktualiseras. Skulle istället en verksamhetsutövare inte söka tillstånd eller bryter mot villkor men detta inte medför fara för skada eller skada, så ska en miljösanktionsavgift aktualiseras. Följande förslag på konstruktion av sanktionssystemet är tänkt att säkra upp så att överträdelser inte faller ut ur systemet osanktionerade.

En ny miljöstrafflag

Miljöstraffberedningen har gett förslag på att skärpa miljöstraffrätten genom att föreslå en ny miljöstrafflag som ska ersätta bestämmelserna 29 kap. miljöbalken. Klassificeringen för den grövre brottsligheten uppges vara när det föreligger risk för skada eller skada. Syftet med en ny miljöstrafflag är att renodla så att polis och åklagare arbetar med straffrätt, och tillsynsmyndigheterna arbetar med den förvaltningsrättsliga miljörätten. Renodlingen är tänkt att genomföras med en ny miljöstrafflag som endast innehåller brottsbestämmelser med skaderekvisit, vilket inte finns idag. Brotten som anses vara attraktiva för den organiserade brottsligheten och som föreslås hanteras i den nya miljöstrafflagen är följande:

• Miljöbrottet,
• artskyddsbrottet,
• miljöfarlig kemikaliehantering, och
• otillåten avfallstransport.

Därtill skärps uppsåtliga brott till fängelse i högst tre år. Grovt miljöbrott och grovt artskyddsbrott skärps till fängelse i ett och ett halvt år till åtta år.  Brottet är grovt särskilt när det är fråga om organiserad brottslighet. Miljöstraffberedningen har även tagit fram ett förslag om ett nytt avfallsbrott där påföljden kan leda till fängelse i högst tre år. Brottet innebär att den som i näringsverksamhet, eller annan verksamhet, som bedrivs vanemässigt eller annars i större omfattning med uppsåt gör sig av med avfall på ett sätt som en behörig myndighet inte har tillåtit gör sig skyldig till det nya avfallsbrottet.

Effektivare myndighetssamverkan för bekämpning av miljöbrott

Förslaget är att en nationell samverkansfunktion ska sättas upp som hanteras av Polismyndigheten där regionala samverkansfunktioner finns hos länsstyrelserna. Brottsbeivrande myndigheter och tillsynsmyndigheter ska ingå i samverkansfunktionen. Samverkansfunktionen ska löpande identifiera, kartlägga och analysera riskerna och metoderna för miljöbrottsligheten. De ska årligen ta fram underlag för att fastställa en nationell lägesbild för miljöbrottsligheten, sätta upp ett forum för kunskapsöverföring samt utbyta information och kunskap med de regionala samverkansfunktionerna.

Skärpt lämplighetsprövning av miljöfarlig verksamhet

Miljöstraffutredningen föreslår även en skärpt lämplighetsprövning av miljöfarlig verksamhet. Den utvidgade lämplighetsprövningen föreslås införas för tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet och för anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet. Det saknas idag möjlighet att hindra olämpliga verksamhetsutövare att ägna sig åt avfallshantering, nu föreslås det att verksamhetsutövaren ska lämplighetprövas. För juridiska personers del avser lämplighetsprövningen att fysiska personer med betydande inflytande över den juridiska personen aktualiseras för prövningen.

Förväntat resultat av förslagen

Miljöstraffberedningens förväntan är att förslagen ska leda till ett mer effektivt sanktionssystem där risken för upptäckt, lagföring och ett kännbart straff realiseras, samt att förslagen ska säkerställa regelefterlevnad och ett starkare skydd för människors hälsa och miljön. Förslagen förväntas även leda till stora samhällsekonomiska och miljömässiga vinster, ett stärkt miljöskydd och en stärkt rättssäkerhet som ska bidra till en mer hållbar och rättvis samhällsutveckling. Förslagen förväntas träda i kraft den 1 juli 2026.