Delphi insights: Onormala materialprisförändringar i byggprojekt – fortsättning följer

Sedan år 2020/2021 har onormala materialprisökningar varit en återkommande diskussionsfråga i byggbranschen. Under senare tid har materialpriserna stabiliserats något, men många projekt som drabbats av stora materialprisökningar är fortfarande inte slutreglerade. Enligt AB 04/ABT 06 kap. 6 § 3 ska det avtalade priset ändras med hänsyn till bland annat kostnadsändringar som beror på onormala prisförändringar avseende material. Priset ska bara justeras om kostnadsändringen varit oförutsebar och väsentligt påverkat hela kostnaden för entreprenaden.

Hur bestämmelsen ska tillämpas har diskuterats flitigt. Det finns begränsat med domstolsavgöranden, och det är svårt att förutse hur domstolar kommer att hantera frågor om vad en onormal prisförändring egentligen är, hur kostnadsändringens förutsebarhet ska bedömas och vad som egentligen är en väsentlig påverkan på kostnaden för hela entreprenaden.

Nytt avgörande sommaren 2024

Sommaren 2024 kom ett avgörande som delvis berörde entreprenörens rätt till ändring av det avtalade priset enligt ABT 06 kap. 6 § 3 – särskilt vilka krav som ställs på entreprenörens bevisning avseende vilka kostnader entreprenören drabbats av. Parterna hade i mars 2021 ingått ett totalentreprenadavtal avseende nybyggnation av en industribyggnad. Det fasta priset var satt till ca. 84 miljoner kronor och kort efter avtalstecknandet drabbades entreprenören av omfattande materialprisökningar.

Entreprenören valde en förenklad metod för att beräkna vad kostnadsökningen uppgått till. Istället för att redovisa anbudskalkylen och jämföra den med påstådda inköpspriser, valde entreprenören att utgå ifrån Entreprenadindex och jämföra med påstådda inköpspriser. Entreprenören jämförde index vid inköpstillfällen med index vid anbudstillfället. Indexdifferensen multiplicerades sedan med entreprenörens påstådda inköpspriser. Beräknat enligt den metoden påstod entreprenören att kostnadsökningarna uppgick till cirka 11,5 miljoner kronor. Baserat på Entreprenadindex för liknande entreprenader de senaste 10 åren menade entreprenören att en normal prisökning hade varit cirka 4,42 procent av kontraktssumman, vilket motsvarade ungefär 3,7 miljoner kronor. Differensen mellan den faktiska kostnadsökningen och en ”normal” kostnadsökning – dvs 7,8 miljoner kronor – utgjorde enligt entreprenören den normala kostnadsökningen.

Entreprenören försökte bevisa sina inköpspriser genom att sammanställa kostnaderna och åberopa sammanställningen som bevisning. Entreprenören lät sedan en revisor granska sammanställningen med utgångspunkt i en projektrapport från entreprenörens huvudbok. Revisorn gjorde även stickprov mot fakturor, och noterade inte några avvikelser. Entreprenören valde att inte åberopa de underliggande verifikaten för påstådda kostnader.

Tingsrätten konstaterade att det var oklart om samtliga av entreprenörens underleverantörer hade fakturerat sina ökade kostnader. Vidare framgick det inte vilka fakturor som revisorn hade granskat. Tingsrätten konstaterade vidare att entreprenören inte presenterat någon projektkalkyl som visade vilket pris entreprenören kalkylerat med för respektive varuslag. I avsaknad av en byggkostnadskalkyl och verifikat är det enligt tingsrätten inte möjligt för domstolen att bedöma den faktiska kostnadsökningen, och tingsrätten ansåg därför att entreprenören inte bevisat att det förekommit några kostnadsökningar. Det avtalade priser kunde därför inte ändras med stöd av ABT 06 kap. 6 § 3, och tingsrätten behövde inte pröva om påstådda prisförändringar var normala/onormal eller om kostnadsändringen varit oförutsebar och väsentlig.

Tyvärr besvarar domen därför inte frågorna om vilka prisförändringar som är normala/onormala, vilka kostnadsändringar som är förutsebara eller vad som är en väsentlig påverkan på kostnaden för hela entreprenaden. Domen är dock ett bra exempel på vikten av att som entreprenörer säkerställa att man har ett bra underlag för påstådda kostnadsökningar, samt att det är svårt att få ersättning för kostnadsökningarna om man inte redovisar verifikat för kostnader och sin kalkyl. Använder man förenklade metoder finns det en risk att domstolen underkänner metoden som sådan.

Andra pågående mål

Sedan februari 2023 pågår ett omfattande mål i Örebro tingsrätt som delvis berör entreprenörens rätt till prisändring enligt AB 04 kap. 6 § 3. Tingsrätten har planerat att hålla huvudförhandling i målet med start i januari 2025. Möjligtvis får alltså byggbranschen några svar på de oklara frågorna under första halvåret 2025.