Delphi insights: Jordbruksverkets uppdrag att analysera livsmedelsproduktion i förhållande till solenergi
Regeringen har genom regeringsbeslut den 12 september 2024 gett Jordbruksverket i uppdrag att analysera behovet av och möjligheterna att stärka skyddet av jordbruksmark samt att analysera om livsmedelsproduktion eller biologisk mångfald bör främjas ytterligare i samband med att mark används för solcellsparker.
Regeringsuppdragets innebörd
Med anledning av ett förändrat omvärldsläge och ett förnyat fokus på frågan om skydd av jordbruksmark har regeringen genom regeringsbeslut den 12 september 2024 gett Jordbruksverket i uppdrag att analysera frågan. I ljuset av ökat intresse av solcellsparker på jordbruksmark, ser regeringen ett behov av att undersöka hur uppförandet av solcellsparker görs på ett sätt som säkrar att jordbruksmarken kan nyttjas för livsmedelsproduktion. Regeringen ser även ett behov av att undersöka hur biologisk mångfald kan stärkas samtidigt som marken används för solelproduktion, s.k. solsambruk.
Jordbruksverket ska genom uppdraget lämna en analys av konsekvenserna för livsmedelsförsörjningen samt för jordbrukets konkurrenskraft om inte skyddet för jordbruksmarken stärks. Analysen ska bland annat beröra behovet av skydd mot exploatering med beaktande av omvärldsläget och totalförsvarets övriga behov, som t.ex. elproduktion. Vidare ska analysen omfatta i vilken utsträckning den gemensamma jordbrukspolitiken kan användas för att främja att såväl åkermark som betesmark kan nyttjas för att stärka biologisk mångfald i samband med att marken används för solelproduktion. Slutligen ska analysen redovisa hur det nuvarande skyddet enligt 3 kap. 4 § miljöbalken fungerar.
Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken är jordbruk av nationell betydelse. Enligt bestämmelsens andra stycke får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. I praxis har behovet av produktion av förnybar energi uttalats som ett väsentligt samhällsintresse (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens avgöranden den 22 november 2022 i mål nr M 1026-22 samt M 15064-21).
Skälen till uppdraget är bland annat att Jordbruksverkets skrivelse från den 1 september 2022 som underströk behovet av att se över lagstiftningen kring exploatering av jordbruksmark. I skrivelsen lyfter myndigheten att flera tidigare utredningar har undersökt relevansen av att utse jordbruksmark som riksintresse, men då kommit fram till att det inte är ändamålsenligt. Jordbruksverket konstaterar att det kan vara tillfälle att omvärdera den slutsatsen och framhåller att livsmedelsförsörjning är ett prioriterat område i det civila försvaret samt att jordbruksmark därför bör ses som relevant ur ett totalförsvarsperspektiv. Med anledning av tillkommande frågor om solceller på jordbruksmark är Jordbruksverkets bedömning att det kommer finnas ett fortsatt anspråk på jordbruksmark, vilket ökar behovet av ett tydligt förhållningssätt.
Uppdraget ska till Regeringskansliet muntligen delredovisas senast den 29 november 2024 och skriftligen slutredovisas senast den 1 mars 2025.
Några avslutande reflektioner
Avvägningsproblematiken – särskilt satt i dagens omvärldskontext – mellan behovet av livsmedelsförsörjning kontra behovet av förnybar energi exemplifieras väl av Skåne län. Skåne är den region i Sverige med störst andel jordbruksmark, mer än 40 % jordbruksmark av den totala arealen (se Jordbruksverket, jordbruksstatistik sammanställning 2015) samt den högst klassade jordbruksmarken i Sverige samtidigt som Skåne är en tillväxtregion med starkt tryck på exploatering och elförsörjning. Södra Sverige är den region där elbehovet är som störst och elbehovet kan inte annat än förväntas öka såväl i Skåne som i resten av Sverige. Det nationella målet för elproduktionens sammansättning år 2040 är hundra procent fossilfri elproduktion och för att nå målet behöver solparker tillsammans med etablering av annan fossilfri elproduktion gynnas. I detta avseende är det mycket viktigt att förutsättningarna för solsambruk möjliggöras i större utsträckning.
Mot bakgrund av ovanstående är ett förtydligande av energiverksamheters – till exempel solcellsparker – samexistens med jordbruksmark välkommet. Regeringsuppdraget väcker även frågan om reglering av solcellsparker som anmälnings- eller tillståndspliktiga verksamheter mot bakgrund av den avsaknad av tydlig vägledning som ställts på sin spets i Mark- och miljööverdomstolens senaste praxis (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 3 april 2024 i mål M 13461-22).